Igår kväll kändes kroppen ändå så pass pigg att jag ville försöka mig på ett lugnt träningspass. Inga intervaller eller så utan bara lite styrketräning med kroppsvikt.
Jag skulle kunna säga att det gick urdåligt och var ett värdelöst pass, eftersom jag orkade så lite. Det kändes riktigt motigt faktiskt. Inte så att det var något fel, jag var bara såååå svag. Pullups i ringarna är ju ingen favoritövning men jag gör den ändå. Jag vill ju klara av en riktigt någon gång men det är långt bort. Planka. Inte heller någon favoritövning men måste göras. Armhävningar. Lika där. Sen tänkte jag göra knäböj för att få in de fyra "Primal Essential Movements" men hade verkligen ingen lust och dessutom gjorde jag en massa knäböj tidigare på dagen ute i solen vid sandlådan. Det fick räcka. Provade några draken på varje ben och sen gick jag över till höftlyft och sidolyft istället. Sen fick det vara nog. Det tog ca 40 minuter inklusive lite stretching.
Jag skulle vilja säga att jag var pigg efteråt men det var jag inte, vilket fick mig att tänka att jag kanske skulle ha struntat i det hela? Äsch, jag tycker ändå att jag tränade på en nivå som var anpassad efter min energinivå och det kändes ändå bra efteråt. (Kanske kompensationstränade jag lite pga chokladbollarna barnen gjorde till mellis som jag tryckte i mig ett antal av.)
Ibland är det så där. Jag har haft såna pass sista tiden. Jag känner mig tung, det är tungt, flowet finns inte. Men jag kör ändå. Jag får skön träningsvärk. Små steg framåt. Ibland är det som sagt bara så där.
SvaraRaderaTack för pepp!
Radera